Dialektseminar 2013 - Abstract

Tilbake til program

 

Jan Svennevig (UiO):
Åh nå! Før og nå


Foredraget handler om den pragmatiske partikkelen "nå", dvs. når ordet ikke refererer til tid, som f.eks. i svaret "Åh nå" - eller i uttrykk av typen "jeg har nå alltid ment at..."

Foredraget gjør rede for de ulike bruksmåtene av denne partikkelen og hva den uttrykker. Det kan f.eks. være å forsterke sin kunnskapsmessige autoritet overfor det man hevder: "fjellet er nå (en gang) fjellet". eller å uttrykke at det man sier er et forbehold eller en innrømmelse: "Nå er jo jeg oppvokst på gård, men ..."

I tillegg ser jeg på den historiske utviklingen av partikkelen. Ved å søke i dialektkorpuset fra ulike perioder (50-tallet, 70-tallet og 2000-tallet) finner jeg at det har vært en markant nedgang i bruken av partikkelen. Den bruksmåten som ser ut til å være mest rammet av tilbakegang, er som responspartikkel (Åh nå, nå vel). Tilbakegangen er interessant med tanke på at det i samme periode har vært en eksplosiv økning i bruken av visse andre partikler, særlig liksom og bare.

 

Marit Julien (LU), Janne Bondi Johannessen og Helge Lødrup (UiO):
Norsk er menneskesentrert. Preposisjoner og relasjoner

Språket setter mennesket i sentrum. Substantiver som betegner det som er nærmest oss - som kroppsdeler og slektninger - har gjerne andre grammatiske egenskaper enn andre substantiver. I dette foredraget ser vi på hvordan dette gir seg uttrykk i de nordiske språkene, basert på materialet i Nordisk dialektkorpus. Fokus er på preposisjonsuttrykk som angir eierskap og tilhørighet, som f.eks. 'hodet på ham' og 'far til Ola'.

 

Maia Andréasson (GU), Elisabet Engdahl (GU) og Filippa Lindahl (GU):
Objektsrealisering och informationsstruktur i NDC – vart tar de pronominella objekten vägen?


Placering av pronominella objekt i de nordgermanska språken har dragit till sig stort intresse bland forskare under de senaste decennierna. Särskilt är det möjligheten att placera ett objekt mellan ett finit verb och en negation, s.k. objektsskifte, som undersökts, och flera olika förklaringar har diskuterats. I detta föredrag visar vi var  pronominella objekt placeras i de danska, norska och svenska delarna i Nordisk Dialektkorpus och diskuterar orsaker till detta, framför allt hur informationsstruktur påverkar objektets position. Undersökningen omfattar satser där huvudverbet är finit, och tre verb har undersökts i sin helhet: tro förstå (forstå/skjønne) och se.

 

Ruth Fjeld (UiO):
Mor og far eller mamma og pappa - og annen norsk slekstkapsterminologi i norske dialekter

Jeg skal i foredraget presentere en undersøkelse av distribusjonen av sentrale slektskapstermer i norske dialekter, det vil først og fremst si termene mamma/mor og pappa/far, men undersøker også en del andre termer som kan ha lokal variasjon.
Jeg sammenlikner bruken av disse termene over hele landet, og deler opp materialet i de fem landsdelene Nord-Norge, Trøndelag, Vestlandet, Sørlandet og Østlandet for å finne variasjonsmønstre. Det samme gjelder tidsaspektet, dvs. jeg deler korpuset inn etter årstall, gammelt materiale er fra 1951 til 1984, nytt materiale er fra 1998 til i dag.

Materialet kan bare si noe om omtaleformer, ikke tiltaleformer. For å finne ut noe om det, måtte man hatt opptak av samtaler mellom foreldre og barn, eller gjennomføre en spørreundersøkelse. Den kan kanskje bli en oppfølging av dette innlegget.

 

Helge Sandøy (UiB):
Somme, einkvan og nokon i moderne nordiske talemål


Somme nordmenn strevar litt med dei to orda 'some' og 'any' på engelsk, kanskje fordi dei sjølve har berre den eine ubestemte kvantoren 'nokon/noen' i språket sitt. Men nordisk har hatt tre slike kvantorar (eller ubestemte pronomen), som alle har sine spesielle betydningar. Vi skal sjå på korleis dei har utvikla seg og stadig utviklar seg både geografisk og grammatisk i norsk - i lys av dei andre nordiske språka.

 

Tor Arne Haugen (UiO):
Fleirverdige adjektiv i talemål


Foredraget tek for seg adjektiv som tek ei andre utfylling i tillegg til subjektet. Dette er adjektiv av typen redd i Han er redd hunden og glad i Ho er glad at sumaren kjem. Undersøkinga byggjer på ein database over valensmønster som slike adjektiv inngår i, i skriftspråk. Her blir det undersøkt kor vanlege dei er i talemål. Det vil bli fokusert på adjektiv med utfyllingar som står føre adjektivet, slik som i Hun var ham kjær. Finst desse i talemålet? I tillegg vil det bli diskutert om det finst regionale skilnader når det gjeld val av utfyllingar ved fleirverdige adjektiv. 

 

Kristine Bentzen (UiT), Piotr Garbacz (UiO), Ida Larsson (SU) og Björn Lundquist (UiT):
"Korpusstudier: en tio-i-topp-lista"

I föredraget kommer det att presenteras resultat från arbetet med Nordisk dialektkorpus som utförts inom ramar för den kommande Nordic Atlas of Linguistic Structures. Atlasen kommer att innehålla knappt 70 artiklar om syntaktisk variation i de nordiska språken, med kartor som visar geografisk utbredning och arbetet med den har pågått sedan våren 2011. Bidragsförfattarna är Kristine Bentzen, Piotr Garbacz, Janne Bondi Johannessen, Ida Larsson, Björn Lundquist, Øystein Alexander Vangsnes och Christine Østbø Munch. Data som atlasen baseras på kommer från såväl Nordisk syntaxdatabas (Nordic Syntax Database) som innehåller grammatikalitetsbedömningar från 888 talare på 198 olika platser i Norden och från Nordisk dialektkorpus (Nordic Dialect Corpus) som
innehåller talspråk från 797 talare på 223 olika platser i Norden. Materialet ger oss möjlighet både till fördjupad kunskap om tidigare känd variation och nya upptäckter av mer okända fenomen. I vårt föredrag presenterar vi ett urval på tio fenomen som vi menar är särskilt intressanta ur den dialektsyntaktiska synvinkeln, t.ex. prepropriella artiklar, dubbelt supinum, olika användningar av verbet 'få' med preteritumparticip, utbredningen av huvudsatsordföljd i bisatser, dativbruket i norska mål och placering av verbpartiklar.
 

Publisert 4. jan. 2013 15:18 - Sist endret 14. juni 2020 16:33