V16

Periodisk emnerapport NOR2415

 

Inledning

Detta är en kortfattad rapport om NOR2415, Contemporary Scandinavian Film, V16.

Rapporten är baserad på emnebeskrivelsen, statistik, muntlig respons från studenter under terminens lopp, skriftliga evaluationer och betyg. Rapporten innehåller dessutom den emnesansvarigas vurderingar och kommentarer. Tydligvis har bara två studenter svarat på institutionens skriftliga evaluation.

Pensum:

Undervisaren utvecklade ett delvis nytt pensum, bland annat med tanke på att sammanlänka undervisning och den forskning som bedrivs på ILN, närmare bestämt ScanGuilt-projektet.

Pensumet omfattade sekundärlitteratur om de visade filmerna och relevant annan forskningslitteratur. Examenstexterna och diskussionsbidragen vittnade om att studenterna hade stort utbyte av de perspektiv som förmedlades i pensumlitteraturen. Det generella intrycket är att studenterna tillägnade sig ny kunskap om aktuella tendenser i nordisk film och kultur. De har uttryckt att det var positivt att kunna knyta an skandinavisk film till internationella diskurser om migration, dekolonisering, indigenitet, ras och privilegium. De uttryckte sig dessutom positivt över möjligheten att se filmer ”som man annars inte ser”.

I form av en muntlig evaluering diskuterades den utmaning som förmedlingen i en och samma kurs av grundläggande analysverktyg, filmvetenskapliga och -teoretiska perspektiv samt av kontextkunskaper innebär. Det senare gäller generell kunskap om Norden som de flesta utbytesstudenterna inte hade, men också mer specifik om icke-centralskandinaviska områden. Studenterna visade sig vara mycket intresserade av samisk och grönländsk film och därtill länkade representationsfrågor, men här krävs det omfattande kontextualiseringar som lämnar mindre tid till en diskussion av filmestetiska synpunkter såsom filmhistoriska traditioner, genre mm.

Undervisning och studentgruppen:

Undervisningen ägde rum en gång i veckan i 14 veckor. Den första dubbeltimmen var avsedd till föreläsning/diskussion om den föregående veckans film, med efterföljande filmvisning. Den ordningen fungerade bra. Stor vikt lades på studenternas deltagande. De uppfordrades att skicka in frågor och kommentarer till pensum via forumsfunktionen på Fronter som förberedelse av diskussionerna. De var välförberedda, aktiva och engagerade.

Jag anser det som problematiskt att man har krav på att kunna ta examen utan att ha deltagit i undervisningen. Det har visat sig att några av de studenter som inte deltog (regelbundet) i undervisningen hade problem med att självständigt arbeta med pensum och generellt med att ta ansvar för sitt material och sitt lärande. Dessutom kan det vara krävande för undervisaren att individuellt svara på alla de frågor som annars behandlas under gruppmötena.

Ännu ett strukturellt problem är att studenterna på lektorprogrammet försvinner i ett par veckor i mitten av terminen för att de har praktik. De uttryckte missnöje med att missa diskussionerna och upplevde det som krävande att sedan, på egen hand och utan fördelen med att jobba kontinuerligt med ett tema, förbereda sig till examen.

En tredje utmaning som gäller studentgruppen är at de hade väldigt olika bakgrunder och förkunskaper. De allra flesta var internationella studenter från många olika fakulteter, maximum hälften var humanister och bara några få hade läst filmvetenskap förut. Dessutom uppfyllde några av dem strängt taget inte de formella kraven på engelskkunskaper. De flesta hade anlänt till Norge bara en kort tid innan terminsstarten och denna kurs var den enda de tog i nordiska studier. Det krävs särskilda didaktiska metoder för att jobba med en så divers grupp. Med hänsyn till allt detta valde jag att i undervisningen lägga större vikt på kulturhistoriska kontextualiseringar av filmerna än på filmteoretiska överväganden.

Ressurser och infrastruktur:

Undervisningslokalen (PAM 10) var inte optimal: den är så lång och smal att man inte ens kan etablera blickkontakt med alla studenter om rummet är fullt, vilket här var tillfället med över 30 deltagare. I sådana lokaler är det svårt att ändra på den samtalsdynamik som är inbyggd i frontal undervisning. Den tekniska utrustningen fungerade bra, dock borde man kunna mörklägga rummet bättre för att visa film under sommarmånaderna.

Examen:

Som kvalifiseringsoppgave kunde studenterna välja mellan tre frågor om första hälften av pensum. De fick omfattande respons i form av ett utfyllt schema och i några fallen av handledningssamtal.

Studenterna skrev anonymiserade hjemmeeksamen som censurerades av undervisaren och en intern censor. Genomsnittligt betyg låg på en bra C; denna nivå motsvarade ungefär de muntliga diskussionsbidragen. Interessant är det faktum att genomsnittsbetyget för utbytesstudenterna låg lite högre än det totala genomsnittet, på B.

2. Gir læringsutbytteformuleringene i emnebeskrivelsen en god beskrivelse av hva studentene skal kunne etter avlagt eksamen?

Stort sett ja. Med avseende på den ovan nämnda heterogeniteten angående förkunskaperna borde man överväga om man i formuleringarna kunde lägga mindre vikt på filmvetenskaplig terminologi och större på kontexualiseringsfrågor, eller generellt förändra/sänka kraven.

3. Fungerer emnebeskrivelsen tilfredsstillende?

I princip borde man specificera om det är obligatorisk närvaro eller inte.

4. Endringer siden forrige periodiske evaluering? Hvilke?

Det var första gången att NOR2415 undervisades med detta pensum.

 

8/9-16

Lill-Ann Körber

Publisert 16. mars 2017 08:40 - Sist endret 16. mars 2017 08:40