Referat frå 4. ordinære møte, 25.01.2008
Til stades: prof. Odd Einar Haugen (Universitetet i Bergen), 1.aman. Karl G. Johansson (Universitetet i Oslo), prof. Jon Gunnar Jørgensen (Universitetet i Oslo), prof. James Knirk (Universitetet i Oslo), prof. Else Mundal (Universitetet i Bergen), prof. Endre Mørck (Universitetet i Tromsø), 1.aman. Gudlaug Nedrelid (Universitetet i Agder), 1.aman. Erik Simensen (Universitetet i Oslo), dr.art./fagreferent Bjørg Dale Spørck (Nasjonalbiblioteket), prof. Gro Steinsland (Universitetet i Oslo), prof. Inge Særheim (Universitetet i Stavanger).
Forfall: 1.aman. Karin F. Seim (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet).
Karl G. Johansson gjekk kl. 13.30, Erik Simensen kl. 14.00.
Lunsj vart halden kl. 12.30–13.30.
Lista over frammøte og forfall omfattar både medlemmer i nemnda og inviterte observatørar.
Ordstyrar: Jon Gunnar Jørgensen
Referentar: Odd Einar Haugen og Karl G. Johansson
Møtet vart opna av Else Mundal, som var ordstyrar under sak 1. Deretter overtok Jon Gunnar Jørgensen møteleiinga.
Då Karl G. Johansson måtte gå etter lunsj, vart sak 5 flytta fram etter sak 2. Her er dei refererte med saksnummera frå innkallinga.
1. Val av ny leiing
Etter ei kort diskusjon vart desse valde til ny leiing:
Leiar: Jon Gunnar Jørgensen
Nestleiar: Endre Mørck
Sekretær: Karl G. Johansson
Alle vala gjeld for fireårsperioden 1. januar 2008 – 31. desember 2011.
2. Orienteringssaker
Odd Einar Haugen rapporterade att den tyska översättningen av Handbok i norrøn filologiutkom på Walter de Gruyter i september 2007. Han kunde konstatera att samarbetet med översättaren Astrid van Nahl hade fungerat utmärkt och att hon kunnat utnyttja sitt stora kontaktnät i Tyskland för att få konsulenter att läsa igenom de olika avsnitten. Boken är satt med den nya fonten Andron Corpus som producerats särskilt för norrön text av Andreas Stötzner. I nuläget har boken sålt i 124 exemplar till ett pris av 200 euro. När den första upplagan är utsåld till detta höga pris finns det möjligheter för att utge en billigare paperback. Odd Einar Haugen kunde avslutningsvis rapportera att det föregår samtal om möjligheten att producera en svensk-dansk motsvarighet till den norska handboken, eventuellt direkt för den tyska marknaden.
Jon Gunnar Jørgensen rapporterade från arbetet med Maal og Minne. Redaktionen som traditionellt haft redaktörer från olika universitet har nu båda redaktörer från Oslo. Det är Jon Gunnar Jørgensen och Lars Vikør. Jon Gunnar betonade att tidskriften efter förslag från Samarbeidsnemnda for norrøn filologi är placerad på nivå 2 i värderingsmodellen och att detta förpliktigar till att hålla en fortsatt hög nivå på innehållet. Han kunde konstatera att tillgången på artiklar är god och att redaktionen håller en hög refuseringsgrad. Här påpekade han att det ibland var nödvändigt att refusera artiklar som höll godtagbar standard och att redaktionen då gjorde sitt urval med utgångspunkt i relevans och placering inom ämnet.
Jon Gunnar Jørgensen lyfte fram vikten av att anmeldelserna i tidskriften håller hög vetenskaplig standard och att de ses som en del av det vetenskapliga samtalet.
Karl G. Johansson föreslog att Samarbeidsnemnda for norrøn filologi borde arbeta för att anmeldelser skall få status som vetenskapliga arbeten och räknas in i tellekantsmodellen. Här påpekade James Knirk att det är viktigt hur anmeldelsedelen i tidskriften utformas. En review-artikel med vetenskapliga resonemang och argument kan rapporteras som en vetenskaplig artikel.
I samband med diskussionen om tellekanter lyftes problemet med att redaktörer av tidskrifter och artikelsamlingar inte får utdelning för sitt arbete. Det framlades ettförslag om att Samarbeidsnemnda for norrøn filologi skall driva frågan hos UHR.
Det beslutades att Samarbeidsnemnda for norrøn filologi skall sända skrivelser till UHR om belöningssystemet för anmeldelser och om utdelning för redaktionellt arbete och att det i dag inte är möjligt att registrera sådant arbete i FRIDA. Kopia av breven skall sändas till fagrådet för nordisk.
Brev til UHR: Uttelling i tellekantsystemet for redaksjonsarbeid og anmeldelser, 17.06.2008 (PDF)
3. Statusrapportar
Agder: Gudlaug Nedrelid rapporterade att norrönt ingår i den grundläggande undervisningen i norsk och nordisk. Norrön ljud- och ordlära ingår i kursen i norsk grammatik. Här används Odd Einar Haugens Grunnbok i norrønt språk. Det ges ingen undervisning i norrön syntax i detta sammanhang. Norrönt ingår också som en del i en kurs om språklig variation och utveckling. på 100-nivå ges en 10-poängs kurs som skall ge grundläggande färdigheter i norrönt språk.
Stavanger: Inge Særheim kunde meddela att norrönt ingår som en del i kursen Språk og historie (10ECTS). I kursen Tekst og historie ingår studier av saga- och eddatexter. Det finns i nuläget ingen möjlighet till fördjupning i norrönt i Stavanger. Vid lärarutbildningen ges i nuläget ingen undervinsing i äldre språk.
Oslo: Karl G. Johansson redogjorde för utvecklingen av det engelskspråkiga programmet Nordic Viking and Medieval Culture på MA-nivå. Efter många turer har Terje Spurkland nu lyckats få stöd från fakulteten för att från hösten 2008 ta upp utländska studenter på programmet. Inom ramen för programmet förväntas studenterna studera ett medeltidsspråk. Det erbjuds nu en kurs Old Norse Language and Text (10 ECTS). Vidare erbjuds inom ramen för programmet en kurs om eddadiktningen och från hösten 2008 en kurs om paleografi, kodikologi och handskriftskultur (10 ECTS). Samtliga kurser ges i samordning med programmet i norrön filologi.
Jon Gunnar meddelade att det er en ökande mängd studenter som söker grundutbildningen i norrön filologi. Här ges studenterna möjlighet att studera norrönt språk och norröna texter inom ramen för en 40-gruppe. Vidare erbjuds kurser motsvarande 40 ECTS i runologi. På MA-nivå är just nu 7 studenter registrerade. Flera av kurserna på MA-nivå samordnas med medeltidsprogrammet.
Gro Steinsland rapporterade att hon sedan ett år är knuten till norrön filologi vid ILN. Här har hon undervisning på 1000- till 4000-nivå. Till kursen om norrön mytologi har hon haft 60 studenter. Hon kunde också nämna att hon på 4000-nivå ger forskningsbaserade kurser.
James Knirk kunde berätta att han är ansvarig för en kurs i praktisk runologi där han har en mindre grupp studenter som får arbeta direkt med runinskrifterna som text och material.
Vidare presenterade Bjørg Dale Spørck sitt arbete som forskningsbibliotekarie vid Nasjonalbiblioteket och uppmanade lärare och forskare att utnyttja de resurser som hon kunde erbjude dem och deras studenter.
Erik Simensen meddelade att han räknar med att inom kort kunna lägga fram en ny, reviderad upplaga av norrøn ordbok.
Tromsø: Endre Mørck fortalde at studieplanen i nordiskfaget er uendra i den forstand at eit emne i norrønt og eldre språk er obligatorisk for alle studentar. Det ligg på 1000-nivået, og gjeld både for det vanlege filologistudiet og for studentar på den femårige lærarutdanninga (master). Det finst også emne på 2000- nivå og på masternivå, men der har det ikkje vore tilbod dei siste åra. På 2000-nivå er det eit emne som omfattar eldre, unormaliserte tekstar, men ettersom Endre Mørck for tida er instituttleiar har det ikkje vore kapasitet til å tilby dette emnet.
Det ser ut til å bli samanslåing av UiT og Høgskolen i Tromsø. Det er uavklart kvar lærarutdanninga vil plassere seg – denne utdanninga kan bli eit eige fakultet eller ho kan bli integrert med dei enkelte faga.
Endre Mørck peika på at det er vanskeleg å gje ei god evaluering av kurs i norrønt, fordi det er eit aukande gap mellom det ein tradisjonelt lærte av norrønt og det som det er plass til på dei nye kursa.
Odd Einar Haugen drog ein parallell til undervisninga i latin i Bergen, der ein har delt innføringskurset i to kurs, kvart på 15 studiepoeng, eitt som er ei generell innføring (og som er obligatorisk på m.a. antikkprogrammet) og eitt vidareførande kurs; han trudde at desse to kursa til saman førte fram til om lag den same tekstforståinga som dagens kurs i norrønt på 10 eller 15 studiepoeng tilbyr. I denne samanlikninga må ein då justere for at latin er eit meir krevjande språk enn norrønt.
Jon Gunnar Jørgensen peika på at det var aukande problem med dobbel- eller trippelkjøring av kurs. I Oslo hadde ein no tre typar av kurs i norrønt: litt norrønt på LAP-programmet, ein god del meir på språkprogrammet, og ein alternativ engelskspråkleg variant på det tverrfaglege masterprogrammet.
Inge Særheim var skeptisk til å redusere på krava, og sa at røynslene i Stavanger var at studentane likte å sjå samanhengar.
Bergen: Else Mundal rapporterte frå arbeidet ved Senter for mellomalderstudiar (CMS), der det faste personalet ikkje har undervisningsoppgåver, men tek på seg rettleiing; for tida har ho rettleiing av ein masterstudent i norrøn filologi. Ho peika på at ein ved CMS har utdanna dei komande lærekreftene i faget – på kort tid har Eldar Heide disputert (august 2006), Bernt Øyvind Torvaldsen og Jonas Wellendorf (begge januar 2007), og i nær framtid Bergsveinn Birgisson (februar 2008). Ingvil Brügger Budal, som har stipend ved instituttet, har også kome langt med si avhandling.
Odd Einar Haugen fortalde at det hadde skjedd fleire positive ting sidan sist. For det første blir eit mellomalderspråk no obligatorisk på BA-programmet i mellomalderstudiar (i praksis anten latin eller norrønt); dette er ei oppfølging av det brevet som samarbeidsnemnda sende etter sitt førre møte. For det andre blir norrønt atter obligatorisk på grunnivået i morsmålsfaget, slik at UiB vender tilbake til det ein må kalle normalsituasjonen ved dei andre universiteta. Men omfanget av norrønt er redusert i høve til den gamle planen; kor mykje vil ein få vite når ein ser korleis eksamensoppgåvene blir utforma.
Det er nyleg tilsett ein postdoc med arbeidsplikt i norrøn filologi, Jonas Wellendorf, og det er mogleg at det blir tilsett endå ein postdoc med tilsvarande arbeidsplikt, i så fall frå sommaren 2008. Vidare er det tilsett ein postdoc, Kristel Zelmer, på eit prosjekt ved CMS, og ho vil truleg gje noko undervisning ved instituttet som del av si arbeidsplikt. Det kan også kome ein stipendiat med arbeidsplikt i norrøn filologi, men det er avhengig av søkjarmassen. Men samtidig er vikarordninga for Else Mundal inndregen. Odd Einar Haugen peika på at det no berre er ein fagansvarleg i fast stilling for å dekkje norrøn filologi ved instituttet, og at dette er ein sårbar situasjon. For tida tilbyr UiB, på linje med UiO, eit fullskala-fag i norrøn filologi, dvs. med kurs på både BA-nivå og på MA-nivå.
Jon Gunnar Jørgensen oppsummerte diskusjonen ved å minne om at det var viktig å sende rundt studentar for å utnytte kapasiteten, og at vi skulle tenkje på å ta med oss Volda i samarbeidsnemnda.
4. Arbeidet i Kjeldeskriftkommisjonen
Jon Gunnar Jørgensen orienterte om bakgrunnen for Kjeldeskriftkommisjonen. Riksarkivet har ansvar for utgjevingane gjennom Kjeldeskriftavdelinga og i samarbeid med Kjeldeskriftkommisjonen, der Jon Gunnar Jørgensen for tida er leiar. Det har i lang tid vore ei viss usemje mellom Kommisjonen og Riksarkivaren, men denne usemja er no løyst.
Kommisjonen har no fått innsyn i budsjettet, og den har elles same storleik og samansetjing som før. Kommisjonen blir oppnemnd av Riksarkivaren etter nominasjonar frå brukarmiljøa: Samarbeidsnemnda har no fått i oppgåve å nominere representantar til dei to plassane i norrøn filologi og til den eine plassen i runologi. Det er no Jon Gunnar Jørgensen og Else Mundal (med personlege vararepresentanar Kjartan Ottosson og Endre Mørck) i norrøn filologi, og Jan Ragnar Hagland (med personleg vararepresentant James Knirk) i runologi.
Jon Gunnar Jørgensen minte om at brukarmiljøet skal ha innverknad på prosjekta, og at dei kan sende inn framlegg.
Igangverande prosjekt:
1. Etterlatne notat om liturgiske emne etter Lilli Gjerløw, utg. ved Espen Karlsen.
2. Bergens kalvskinn, utg. ved Ole-Jørgen Johannessen. Transkripsjonen er klar, like eins omsetjing med grundige kommentarar. No manglar berre innleiinga.
3. Dei austnorske kristenrettane, som Eyvind Fjeld Halvorsen arbeidde med i mange år. Denne utgåva er no overlaten til Magnus Rindal. Den er ferdig og kjem i 2008.
4. Håkon Håkonssons saga, utg. ved Tor Ulset. Denne er langt komen. Teksten er klar, men det står att arbeid med å kontrollere variantane.
5. Stjórn, utg. ved Reidar Astås. Kjem i 2 band. Innlevert for eit par år sidan, og har no vore gjennom ein korrekturrunde. Kan kome i 2008, den også.
6. Diplomatariet har no materiale til eitt nytt band.
7. Band 7 av Norges innskrifter med de yngre runer (NIyR) er under arbeid, med Jan Ragnar Hagland som forfattar og James Knirk som redaktør. Arbeidet med bandet skal etter planen vere ferdig i 2009, og utgjeving planlagt til 2010.
8. Regesta norvegica band 9 skal vere ferdig i 2008.
Serien Norske sigiller vil no bli vidareført. Erla Hohler har arbeidd med dette prosjektet, særleg geistlege segl frå Nidaros. Odd Fjordholms manus dannar grunnlag for dette arbeidet.
Det blir arbeidd med å utvikle retningslinjer for utgjeving i Riksarkivet, inkl. rutinar for kvalitetskontroll. Arbeidet blir utført ved Kjeldeskriftavdelinga.
I diskusjonen vart det peika på at det er behov for eit utgjevingsregulativ, for sjølv om det er eit stort medvit om utgjevingspraksis t.d. ved det arnamagnæanske institutta i København og Reykjavík, manglar det ei kodifisering av retningslinjene. Ei slik kodifisering kan vere til god hjelp både for igangverande og komande utgjevingsprosjekt.
5. Ny skriftserie
Karl G. Johansson presenterte skriftserien Bibliotheca Nordica, som vil bli redigert av Jon Gunnar Jørgensen, Odd Einar Haugen og han sjølv. Serien vi ha eit norsk fokus, langt på veg samanfallande med emneområdet for Maal og Minne, og tek sikte på å bli ein internasjonalt respektert serie, på linje med t.d. The Viking Collection. Bøkene skal kome ut på Novus forlag med godt utstyr – trådhefting, shirtingband med gulltrykk, svakt gultona papir og i skriftsnittet Andron Corpus (det same som vart brukt i Altnordische Philologie). Serien bil omfatte både artikkelsamlingar og monografiar. Alle bidrag vil bli vurderte av uavhengige konsulentar (referee-ordning). Fem bøker er alt no på kjøreplanen (alle oppførte med arbeidstitlar):
(a) Barlaam i nord. Red. Karl G. Johansson og Maria Arvidsson. – På grunnlag av eit seminar halde i 2004, med nyskriven innleiingsartikkel.
(b) Jonas Wellendorf. Kristelig visionsdigtning i norrøn litteratur. – Revidert versjon av hans doktoravhandling frå 2007.
(c) Strengleikar. Red. Karl G. Johansson. På grunnlag av konferanse hausten 2006, supplert med fleire nye bidrag etter redaksjonell vurdering.
(d) Vår eldste bok: Nye studiar i Gammal norsk homiliebok. Red. Odd Einar Haugen. – På grunnlag av nokre bidrag frå ein konferanse i 2006, forutan ei rekkje nyskrivne bidrag,
(e) Didriks saga. Redigert av Karl G. Johansson. På grunnlag av ein konferanse hausten 2007, supplert med nye bidrag.
I diskusjonen vart det peika på at seriar ikkje utan vidare ville gje utteljing i det nye teljekantsystemet. Redaksjonen merkte seg dette med tanke på å få registrert serien frå band 1. Det vart peika på at det då er ein fordel at redaksjonen er spreidd på to universitet. Det vart nemnt at ein kunne vurdere å leggje til eit internasjonalt redaksjonsråd for serien. Det var brei semje om at alle bidrag i serien måtte gjennom konsulentvurderingar, på lik linje med vitskaplege tidsskrift.
6. Eventuelt
(a) James Knirk orienterte om det nye, internasjonale tidsskriftet Futhark. Det skal kome med eitt band per år, truleg frå 2009, og vil bli redigert av Henrik Williams, Uppsala, og han sjølv. Det finst ingen tilsvarande, internasjonale tidsskrift – den nærmaste kandidaten er Nytt om runer.
(b) James Knirk fortalde dessutan at han gjerne ville setje i gang eit samarbeidsprosjekt om ei utgjeving av attverande runeinnskrifter frå Bryggen i Bergen; dette kunne fylle både band 8 og 9 av NIyR (etter bd. 7 om trondheimsinnskriftene). I første omgang hadde han gått gjennom alle innskriftene på nytt og oppdatert databasen i Runearkivet.
(c) Else Mundal fortalde om eit prosjekt som er planlagt i tilknyting til Reykholt-miljøet, med fokus på norrøn religion og mytologi. Både Else Mundal og Gro Steinsland er innkalla til eit planleggingsmøte. Prosjektet kan m.a. føre fram til eit leksikon med noko fyldigare artiklar.
Jon Gunnar Jørgensen takka for frammøtet og minte om at folk måtte melde saker til leiinga. Det er ingen fast turnus for møta, men den nye leiinga vil kalle inn til eit nytt møte når den meiner at det er saker nok til det.
Jon Gunnar Jørgensen (leiar) - Odd Einar Haugen og Karl G. Johansson (referentar)
Dato: 24.03.2008
Oppdatering av lenkje: 26.06.2008